Nu tänker jag gnälla. Riktigt surgnäll blir det.
Jag är less. Jag är så trött, tungandad och snorig. Jag VET att det beror på allergin och jag kan bara medicinera och ta det som det kommer. Men just nu känns det mest surt. Solen skiner och jag vill ut och gå men om jag är ju så andfådd. Tänk dig att du håller en kudde framför ansiktet och försöker andas – så känns det. H E L A tiden.
Och så träning… Jag är så otränad så det är löjligt. Kom helt ur fas i och med min sjukskrivning. Och när jag väl var bättre med yrseln ja då flippade benet ur! Men allvarligt, jag är ju bedrövlig. Och när jag inte tränar så bara växer kroppen på alla håll. Känner mig pluffsig och ful. Och ni vet hur det är, när man inte tränat på länge är det så tungt att börja igen…
Jaha… det var dagens gnäll. Egentligen borde jag bara hålla tyst, det finns dom som har det värre. Jag ska ta mer Bricanyl och sedan ta en date med dammsugaren.
1 kommentar
20 april 2009 kl 08:40
Jag lider med dej! Att ständigt ha nån som envisas med att sitta på ens bröst o förhindra normal andning är galet jobbigt! Och råkar man ta för mycke bricanyl blir man istället skakig som ett asplöv. Nej. Obra helt enkelt.
Hoppas det lättar och att din dag blir fin!