Stark berättelse om Erik och Isobel som försöker skaffa barn. Men allt går inte ”som det ska” och de drivs mer och mer ifrån varandra och till andra.
En tung berättelse som ändå var en lättläst bok. Jag grät ibland och jag var så arg på Isobel – hon är allt annat än genomsympatisk. Men är allt verkligen självbiografiskt? Ibland tyckte jag att det kändes… tillrättalagt? Jag kan inte riktigt förklara…
I alla fall ger jag ”Jag går bara ut en stund” av Isobel Hadley-Kamptz betyg 3/5 krulliga hårstrån!
P.S Läs en betydligt längre recension av boken hos Boktoka - min favoritboksida på nätet 
